Gaddning!

Tja, i väntan på en bättre bild och för den som mot förmodan fortfarande tittar in här ibland:


Gjord av min kära vän Sandra!

En för årstiden typisk återblick

Just nu ligger alla mina kläder på golvet och ovanpå dem min garderob som valde att kollapsa. Händelsen fick mig att se tillbaka på de Nettofynd jag gjort och vad som kommit att bli av dem.

* Sockarna
Jo, det kan hända att jag använder dem, men främst när alla andra sockar är i tvätten.

* Garderoben
Se inläggets inledning. Och ärligt talat var den skräp från början.

* Bonsaiträd
Så kortlivat att det inte hann få ett eget inlägg. Det var nog dött innan jag köpte det.

* Tangentbord
Det av mina Netto-"fynd" jag faktiskt haft användning för! Men det trådlösa med tillhörande mus som jag köpte hos Clas för en hundring mer är nog ett större kap och nu står det i sin låda bakom byrån.

Dessutom har jag köpt en datorväska jag aldrig använder och - det här blev heller aldrig ett inlägg - en fiol. Vänta...

* Fiol
Jo, det är sant. Jag gick på det igen i... augusti kanske, och köpte den usla plastfiolen de sålde. När jag kom hem märkte jag ganska snart att den inte kunde hålla stämningen på de två nedersta strängarna - den klarade helt enkelt inte att hålla så hårt eftersom stämskruvarna är av plast. Det borde jag ju insett och jag antar att det är skammen över att kunna göra den här listan som får mig att inte samla ihop all skit jag köpt hos Netto och dumpa det på deras trappa.

Det är ju iallafall skönt att jag inte handlar där längre.

Mastermind

Begäret tar över

Borde skrivit på hemtentan nu när jag ändå suttit uppe till över fyra men hemtentan är behov och examensarbetet är begär så det är det jag sysslat med istället. Om det nu är så att begäret alltid är kollektivt kan det passa ganska bra med att jag gärna sträcker ut lite fler tentakler än jag brukar göra när jag sitter och skriver sånt här. Examensarbetestyngden lade sig lite på mig nu också när det blev sent. Lika bra att jag sover nu.

Byte igen!

Jag är stolt att meddela att min dator numera är en Microsoft-fri zon. Jag installerade Ubuntu (kolla här!) i lördags och det gick sjukt smidigt. Det enda som krånglat så jag inte riktigt lyckats fixa det än är min mp3 men det ska finnas stöd för den så det är säkert bara nån liten detalj.

Nu måste jag däremot sätta igång med den här djävla skrivuppgiften trots att jag mycket hellre vill köra igång på riktigt med examensarbetet även om jag inte vet riktigt hur det ska se ut.

Ansvar är bästa förfall

Det är mycket nu. Men jag tycker ju om det och känner mig levande så egentligen tycker jag tvärtemot rubriken. Det var bara en så rolig felsägning av mig i lördags när vi kollade på matchen. Och nej, jag tänkte faktiskt inte säga anfall är bästa försvar utan något annat som jag inte kommer ihåg.

Nya rön II

Forskare har äntligen funnit svaret på den urgamla frågan vad som är hönan, och vad som är ägget.

Höna.Ägg.

Nu återstår bara frågan vad som kom först?

Visuell identitet

Det finns många sätt för mig att visa vem som är jag. Fingeravtryck och DNA om det är CSI. NetID om det är CSN. Den lilla dosan som räknar ut koder om det är SEB. Mitt leg om jag ska köpa folköl eftersom jag tydligen ser tio år yngre ut än vad jag är - och det är väl här mitt egentliga ämne kommer in: Jinnbob ville att jag skulle lägga ut bilder på mig själv som inte var störda. Om jag dör i sömnen inatt vill jag att ni alla ska veta att jag gjorde mitt bästa. Men det får vi väl hoppas att jag inte gör!



Så ser jag ut! Ibland.

Jinnbob defined

Igår var vi på Apoteket för Jinnbob skulle stacka upp med såna apoteksgrejer. Vid vitaminhyllan blev det dock tvärstopp - skulle hon köpa MittVal för kvinnor eller vegetarianer? Vi vägde fram och tillbaka men till slut fick hon fråga en av de alltid så trevliga och hjälpsamma personerna som man ofta ser jobba på Apotek vilken hon skulle välja: "jag är vegetarian - men jag ju kvinna också!" Svaret blev...

*trumvirvel*

...vegetarian-vitaminerna!

Jag passade direkt på att gratulera henne för att hon i första hand definieras utifrån en roll hon valt själv.

Ang. metaforen "Livet är en resa"

Jag gillar tåg. Speciellt när jag har platsbiljett så ingen kan be mig dra åt helvete efter att jag satt mig ner. Har jag ingen platsbiljett brukar jag sätta mig i gången vid kaffeautomaten som bara tar danska pengar för jag tycker inte det är värt oron jag får i kroppen av att när som helst kunna bli ombedd att dra åt helvete utan att jag kan säga emot. Det är därför jag är skeptisk till att låta någon annan sitta på min plats. Jag blir hellre uppfattad som dryg än blir tillsagd att dra åt helvete utan att ha något att försvara mig med. Som en platsbiljett.

Det är bara att stiga på! Sen kan jag göra precis vad jag vill tills jag är framme. Det är väl därför jag tycker om att åka tåg, antar jag. Livet skulle varit så! Det hade varit sweet. Som Gauntlett skriver om i Creative Explorations¹ angående metaforer. Han refererar till en bok av Lakoff och Turner (nej, Johnson menar jag. Var fick jag Turner ifrån?), Metaphors we live by², där de skriver att vi använder oss av en uppsättning grundmetaforer, som till exempel livet är en resa, som vi sedan använder i dagligt tal, som jag gjorde ovan när jag jämförde en tågresa med livet.

Fast det finns problem med en sådan liknelse. Jag kan inte ju inte sakta ner och titta på naturen, eller kanske till och med stanna om jag ser något jag vill undersöka närmare. Frågan är väl om metaforen resa syftar till resan vi gör i tiden, eller om det är berättelsen vi skapar om oss man menar. Den rör sig ju visserligen också någorlunda kontinuerligt genom tiden men besitter ändå en något större frihet. Tänker jag.

Om metaforen rör sig om det förra stämmer den ju bra – vi kan inte stanna tiden eller ens sakta ner den en smula när vi tycker livet är sådär extra fint. Är det den senare aspekten av ”livet” som åsyftas blir det hela mer problematiskt för den resan kan vi laborera mera med. Hoppa över tråkiga bitar, koncentrera oss på detaljer i det som är intressant, gå tillbaka om det är något vi glömt eller som får en annan betydelse i ett nytt ljus. Då är livet mer som en road trip – friare men också mer ansvarskrävande. En resa är det helt klart – frågan är vem som har råd med platsbiljett.

1Gauntlett, David (2007). Creative explorations. Routledge.

2Lakoff, George och Johnson, Mark (1980, ny utgåva 2003). Metaphors we live by. University of Chicago Press.

En parentes

Om morfars grav fortfarande stod öppen, som den gjorde i februari förrförra året när det var slask, hade allting hamnat där till slut. Det är väl kanske något jag inte bearbetat. Eller snarare nånting jag ofta bearbetar, som jag tycker om att bearbeta och därför inte slutar bearbeta. Mer så tror jag. För när jag viskade hejdå till morfar när hans grav fortfarande stod öppen och jag hade för trånga skor kändes det bra. Det var ett bra hejdå. Och när jag viskade igen idag kändes det också bra. Jag tror det känns bra för att det känns. Det är bra att det suger i magen när jag viskar till morfar, för det är nånting som får det att suga i magen på mig. Det finns en massa gravar som aldrig fylls igen.

Mitt sista minne av den staden förblir sällan vad jag rent intellektuellt vet att det var. Det blandas gärna med den där gången när Morfars grav fortfarande stod öppen och det var slask på marken och jag hade för trånga skor. Så står jag där, listigt förklädd till vuxen och känner julisol i nacken och februarislask mellan tårna och inga minnen går längre att bevisa. Det finns gravar som aldrig fylls igen. (Som parenteser som aldrig stängs.

Utanför språket?

Vi satt på svartklubben vid Måns i för ett tag sen och pratade (insiktsfullt som alltid efter tio 2.8-or och el-spel) och jag tyckte att 'feminism' var ett problematiskt ord eftersom det rymmer en myriad olika tolkningar av begreppet - inte sällan rakt motstående och oförenliga - och alltid helst måste förses med ett prefix (radikal-, likhets-, etc.) för att det ska gå att skilja på företrädare för olika 'feminismer'. Alternativet tyckte jag då var ett begrepp som seglade upp i debatten ungefär samtidigt som feminismen, nämligen 'postkolonialismen', som jag tyckte var ett svårare ord att suga upp och försöka förändra meningen av. Så långt minns jag att vi kom i lördags.

Men nu har jag tänkt lite mer på det och insett att det egentligen inte spelar någon roll vilket ordet är. 'Postkolonialism' är inte bättre rustat än 'feminism' mot den här betydelseförskjutningen, och inget annat ord heller. Det är inbyggt i maskineriet att ett ord fångas upp och används på olika sätt för olika syften, och jag har en känsla av att det oftast handlar om en förskjutning som är det rådande till gagn - som med Orwells nyspråk.

Ordet är det yttersta maktmedlet. Att inrikta sig på att försvara innebörden av ett visst ord är att förneka att makten över språket är central för att upprätthålla ett förtryck - för att frigöra sig från förtrycket måste man frigöra sig från språket. Man måste kunna säga samma sak på tusen olika sätt med helt andra ord. Eller helt utan ord.

Men nu tror jag plötsligt inte att det går. Vi behöver ju språket, annars skulle vi ha väldigt svårt att göra nån fejkad ordning av allt kaoset. Hmm. Så då får jag alltså acceptera en viss grad av förtryck om jag inte vill bli utkastad i total förvirring? Det här kommer ju ingenstans.

Living with vår

Alt. Vår all the time eller The vår of all against all eller Masters of vår eller... Ja, det är lika skönt varje gång. Galet egentligen.

[Living with vår]

Roligt också, på tal om Neil Young, att lyssna på Cortez the Killer när jag skriver hemtenta om den europeiska expansionen. Hans bild av aztekerna ("hate was just a legend, war (vår) was never known") är ju lite annorlunda än den som målas i min kurslitteratur, kan man säga. Men det är ju fint och ger mig lite extra att ta med i tentan.

Försenad schlagerpost

Jag hittade min kamera i Måns examenskavaj och i den var lite fina bilder från schlagerfinalen.

Måns lade en ganska stor summa pengar på kläder kvällen till ära. Men så blev han ju så fin!

I Schlagerburgaren har man rödlök och veg-bacon.

Skumpan på kylning!

Det var naturligtvis helt okej att the Ark vann, men jag lade min röst på Sonja Aldén. "Du leder vågorna mot land" är helt enkelt en för vacker rad. Var är alla naturromantiska schlagerballader? Bobby! Skriv fler! Och när lamporna bländade mig i Sarah Downs Syndroms gospelorgasm blev jag en våt fläck. Men fy faaaan för Måns Slem-röv!

Jag passar på att lägga upp en bild från när vi käkade tacos till Andra Chansen också.

Ett djupt andetag

Jag insåg att jag måste njuta av den här stunden:

• alla mina kläder är rena
• mitt rum är nystädat
• all disk är diskad
  
• jag kom just från biljarden (där jag drack kaffe)
• jag får ny hemtenta imorgon
  
• nya Last Days of April-skivan är fortfarande ny
• min förkylning är typ över
• solen skiner
  

...och antagligen nånting mer. Det enda som saknas är ett nytt Lost-avsnitt, men det kan jag se i övermorgon. Men härifrån kommer jag ju att:

• skita ner mina kläder
• skita ner mitt rum
• skita ner disk
• få biljardabstinens (och kaffedito)
• få hemtentaångest
• lyssna sönder LDoA-skivan
• bli pollenallergisk
• och så kommer det att regna, antagligen inom fem minuter som vädret ser ut idag.

Men än så länge njuter jag.

Jag - den nya supermakten?

Jag fick mail igen från avaaz.org. Den här gången länkade de till en video, den här:



Jag vet inte, det är klart jag är skeptisk mot vad ännu en namninsamling gör när miljoners miljoner på gatorna inte stoppade invasionen av Irak och när snuten tårgasar ungdomar som ju för fan bara vill ha nånstans att vara men filmen var ändå lite peppig. Och jag gillar när de skriver att det inte alls är fråga om the clash between west and islam utan om politik och maktspel. Vi måste fan säga det om och om och om igen tills det fastnar för den här djävla civilisationernas kamp-idén är inget bra.

Åh herregud det är så mycket skit nu. Har det alltid varit så här?

Just give me a minute,...

Det är ju sjukt så svårt jag kan ha det för att sätta igång. Hemtenta med deadline på måndag men det är tydligen inte snart nog eftersom jag gör allt utom att skriva på den. Skriva här till exempel. Imorse var jag på Clas Ohlson och köpte mig en FireWire-sladd som resulterade i den här:



Och nu kom Fredrik och Filip (haha! Varför har jag inte tänkt på det? Det är ju jätteroligt!) och satte på tv:n och då blir det ju svårt att koncentrera sig. Imorgon är det jag som... sticker till skolan ja. Och träffar Per. Men stannar kvar efteråt och pluggar, pluggar, pluggar!

FreonFabriken(TM)

Hmm. Läge att påminna om den här innovationen.

FreonFabriken™[1]

För varje år som går blir längtan efter våren större och större. Mot slutet av varje vargavinter skriker våra kroppar efter värme och solsken, efter ett halvår av bister kyla och ylande nordanvindar.

Vetenskapsmän har i många år känt till en lösning på vinterproblemet; den kallas växthuseffekten. Genom att sprida ut speciella gaser i atmosfären håller man kvar varm luft nere hos oss som behöver den istället för att låta den gå till spillo uppe ovanför molnen.

Tyvärr har det under en längre tid förts en orättvis hetsjakt på växthusgaser. Människor har av ideologiska skäl svartmålat effekten som en miljöbov. Smutskampanjen har dessvärre varit osedvanligt lyckad och idag minskar halten av växthusgaser i luften drastiskt. Därför har vi skapat FreonFabriken™.

FreonFabriken™ sprider stora mängder växthusgaser i syfte att öka jordens medeltemperatur. Detta kommer i sin tur innebära att du under din livstid kommer att kunna njuta av en glass i skuggan av en grönskande ek precis när du vill!

Säg hej till framtiden.
Säg hej till permasommaren.
Säg hej till FreonFabriken™.

[1] Jag är medveten om problematiken med att kalla den FreonFabriken men enligt wikipedia verkar freoner som växthusgaser så länge de håller sig i troposfären så i brist på ett bättre namn behåller jag det. Det är ju ändå ganska catchy.

Demokrati är en sköld av plexiglas

Sydsvenskan skriver om de befarade gatustriderna när de nu ska försöka utrymma Ungdomshuset.

"Enligt Politiken har polisen också i förebyggande syfte gått ut till årskurserna 7 – 10 i området för att upplysa om följderna av att vara en del av ett upplopp eller blanda sig i polisens arbete. Nikolai Jensen från polisens kriminalpolitiska avdelning tycker att de blivit väl mottagna på skolorna.

– Vi pratade med eleverna om vad följderna är när de demokratiska reglerna går i gång och gatan skall röjas. Då finns det ingen tid att diskutera, säger han till Politiken om högstadiebesöken."

Alltså. Kolla hur polisen använder begreppet "demokrati" här, och tydligen när han pratar med högstadieelever. Vad är "de demokratiska reglerna" och varför i hela världen finns det inte tid att diskutera dem? Hur kan de då vara demokratiska?

Demokrati har ju allt mer blivit ett Ord som ska tysta all kritik och allt mindre blivit vad det påstås att vara. När snuten här vill låtsas att det är de som är de goda är det bara att lite lätt framställa det som att det är de som utövar "demokrati". Ja, för i en stat som själv säger att den är demokratisk är det ju per definition dess förlängningar, polis, byråkrati och sånt, som gör demokrati. Är det inte sanktionerat av det rådande samhället, är det inte heller demokratiskt. Djävla nyspråk.

Det är inte konstigt om ungdomar visar sig skeptiska mot demokrati när de förknippar det med kravallpoliser som tårgassprejar aktivister. Det är ju tydligen vad som avses med "de demokratiska reglerna".

Note to self (Postning #150!)

...baguett är dålig nypiercad-mat. Dålig.