Veckans ord är "efterutsägelse". Låt mig förklara med en exempel-dialog, som kanske har inträffat, kanske rentav tidigare idag när vi satt på D&J och drack öl.
Ulle och Maria sitter och tittar i D&J:s meny. Ulles blick faller på UFO-tallriken.
Ulle: En sån måste jag beställa! Jag skulle säkert göra såhär. (Hon visar med händerna hur hon lyfter tallriken i luften och utstöter ufo-liknande ljud.)
Maria: Det gjorde du ju förra gången vi beställde en sån.
Alltså: Ulle föutsade en händelse som redan hänt, en så kallad "efterutsägelse".
Annars är det helt okej att vara i Varberg. Det är en underlig kombination av eftertanke och total avslappnad som faller övr mig när jag kommer hit. Igår fick jag så äntligen vara ute och dricka öl med Johan för första gången på jättelänge och sen när vi skildes åt på torget lysta månen så starkt att jag kände mig manad att traska ner till Rantzau-klippan och kolla på havet i månskenet och när jag stod där kände jag mig alldeles... lugn. Hade jag haft batterier i telefonen hade jag ringt Erica men nu fick jag nöja mig med att sakna henne starkt. Det var längesen mitt liv var så under kontroll som jag upplever att det är just nu.
När jag har mer tid (jag måste hem till pappa nu och göra mitt bidrag till kvällens pajfestival) ska jag skriva nånting om den här stadens själ.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar