Ett oväntat, nytt oljud.

För att vara sista kvällen innan min vita period blev den oväntat schysst. Det var fett najs att hänga hemma hos Anton hela eftermiddagen och kvällen. Jag minns inte särskilt mycket av vad vi gjorde men känslan är att det var tryggt och varmt och... fint. Sen träffade jag Greven å Fimpen på Brogatan som är ett mycket läskigt ställe. Well, sen hamnade Greven och jag på KB och de spelade helt okej musik till sista tjugo minuterna när det blev helt klubbigt och så. Så Greven och jag gick ut på en cigg och när vi kom in spelade de, som sista låt, New Noise. Nej, jag skojar inte. Jag sitter här och har fett ont i nacken av allt dansande till Refused. Så fett. Ojoj så fett. Men ändå springer jag hem och lyssnar på Underoath. De är ju ändå världens bästa band.